För många av oss började hästlivet på en ridskola. Där lärde vi oss sitta upp, mocka och ta ansvar för ett djur som är mycket större än vi själva. Men bakom lektionerna finns en verksamhet som allt fler har svårt att få ihop.
Ridskolan är för många den första och ibland enda vägen in i hästvärlden. Har du inte egen häst eller föräldrar med stall hemma finns det sällan något annat sätt att lära känna hästar.
På ridskolan lär man sig mer än att rida. Man lär sig läsa av ett djur, ta hand om det och ta ansvar för något utöver sig själv. För många blir stallet ett andra hem, en plats där man hittar sina bästa vänner och där hästarna ger energi snarare än tar den.
Många växer också in i nya roller med åren, som stallvärd, hjälpinstruktör eller ledare i föreningen. Den som var blyg första terminen kanske leder en grupp nybörjare några år senare. Det är erfarenheter som följer med långt efter att man har sadlat av.
Samtidigt är många ridskolor hårt pressade. Tidningen Ridsport gjorde en enkät i september 2026 som 249 av landets 417 ridskolor svarade på. Där uppgav 78 procent att höga och stigande kostnader är ett problem. Nästan lika många, 76 procent, har svårt att hitta lämpliga hästar, och 59 procent brottas med anläggningar som behöver underhållas.
Kostnaderna ökar på alla fronter: foder, strö, hovslagare, el och försäkringar. Att höja priserna är svårt, eftersom ridskolorna vill att ridningen ska vara tillgänglig för alla och varje prishöjning riskerar att någon inte har råd att fortsätta. Enligt en undersökning från Agria Djurförsäkring från 2025, som Ridsport hänvisar till, har fem procent av ridskoleryttarna slutat rida de senaste två åren på grund av ökade kostnader.
Flera ridskolor har lagt ner de senaste åren. Många pekar på att kommunerna ofta sköter och utvecklar andra idrottsanläggningar, medan ridanläggningar lämnas åt föreningarna att finansiera själva. Ridskolorna efterfrågar bland annat en rättvisare fördelning av bidrag, hjälp med anläggningarna och bättre kollektivtrafik ut till stallet. I grunden handlar det om att ridsporten ska ses som den idrott den faktiskt är. Ridskolan är en mötesplats för hundratals barn och ungdomar och behöver samma förutsättningar som andra idrotter.
De flesta ridskolor drivs av eller tillsammans med en förening, och mycket av arbetet bygger på medlemmar som engagerar sig. Du kan göra skillnad även om du inte rider där själv:
För många av oss var ridskolan den första kontakten med hästar. Där lärde vi oss ta ansvar och hittade en gemenskap som höll i flera år. Med fler engagerade medlemmar, och kommuner som ser ridningen som den idrott den är, kan ridskolan ge samma sak till nästa generation.
Källor
Två saker att göra innan publicering: